Intet ont anande...

... strök jag längs med husväggarna, för att undslippa det förhatliga regnet som drabbat Borås. Inget konstigt med regn, det brukar vräka ned i tid och otid, men de senaste dagarna finns det ingen hejd på eländet. Och, tänker du då? Helt plötsligt mötte jag en svassande Makrill. Brrr...
Nä, det är väl bara att i tider som dessa, si sådär 3 jävla månader från allsvensk premiär, är det extra tungt med dåligt väder, kanske...
Nöjd med att Stefan Andreasson var snabb ut med sitt mailsvar. Hela hans mail andades för övrigt stolthet och artighet, lika självklart framfört som om det vore dagens viktigaste.
Nästa del när som helst, eller?
Guldligt nummer av Gula sidorna. I alla fall till omslaget. Snyggt, mycket snyggt!