Att betrakta- och betraktas!

Årets allsvenska hemmamatcher har betraktats från Ålgårdsläktaren och ett smärre fågelperspektiv. Inget ont om läget, det går inte få bättre sikt, får dessutom se och höra mycket roligt på den delen av B.A. (Borås Arena). Att essutom dela allt med den gode Kaptenen har naturligtvis säkerställt underhållningen och gett en extra dimension åt det hela. Typ delad glädje är dubbel glädje.
Allt vi gjort och sett har delats av många tusen andra såklart, men varje upplevelse har sin betydelse och frågar du tusen pers om vilken match som vart bäst ur ett upplevelseperspektiv får du säkert 500 olika svar. Allt från grabben från Överlida som för första gången ser Gulacticos live och det råkar vara Gefle hemma, till den mest inbitne Guliganen som naturligtvis håller guldmatchen, Bajen och Fiskrens som de starkaste kandidaterna. Beuty is in the eye of the beholder och det samma gäller även här.
Kan dessutom ge mig fan på att alla de som tvingats utstå mig och Kaptenen under året också har med oss i variabeln: allt från svordommarna, via glädjen till ölen och pluntan. Men vi har bidragit till upplevelsen och höjt suporterandan på sektionen, defenitivt!
Årets starkaste upplevelser, bra som dåliga, levererat av mig (läs transfernyheten sist...)
5. Fiskrens kvittering på övertid. Kolik, panik och kväljningar, inget är värre än det jävla orättvisa målet de får till på sin absolut ENDA chans på hela machen. Ska man ta med sig ngt positivt är det att vi spelade skjortan av dem i 92.40 minuter. De var helt av banan...
4. AIK-klacken. Skrämmande stor, imponerande högljud och faschinerande korkad. Förstörde det mesta av lösöre på sektionen, men samtidigt bjöd de hela B.A. på en suporteråktur alla berg-och-dalbana. Imponerande!
3. Inmarcherna under hösten. Från ett mittemellantråkigt svenssonintåg förvandlades inmarchevenemanget till ett puls- och adrenalinpumpande intro, där hela B.A. stod upp och välkomnade sina guldkandidater. Måste vart ett härligt lycka till varje gång.
2. 60 mminuter innan matchstart gulddagen. Förväntningarna gick att ta på, alla kramades, ölen flödade, vädret var vackert, korven god, sången fantastisk, sällskapet lyckligt, matchtröjan extra gul. Det är vägen dit som är mödan värd...
1. Guldvrålet. Ståpäls, gåshud, ståfräs, tårar, sprucken röst, domnande handflator, lyckliga människor, förväntningar infriade. Uj uj uj...

Till sist ett transferljus: har haft kontakt med en väldigt insatt reporter, som alltid vet saker och ting i förväg. Han påstår att det snart, en vecka eller en månad kanske, kommer ännu ett gult nyförvärv. Wait and see, som han säger. Inga namn, men två glada gulingar har setts på spännande ställe. Känner mig som snubben på Bredsida och det är inte meningen, men det ser tydligen jävligt spännande ut på den gula fronten!
Wait and see, uj uj uj...