Siempre amarillo!

Min hittepå-spanska är väl ganska talande för känslorna en sån här dag. Un poco loco, lite galet och euforiskt. Lite overkligt bra. Lite överdrivet bra.
Största segern sedann 1970 mot AIK och det var på något sätt väntat. Gulacticos är kvalitetsmärkt idag, medan solnas stolthet går på knä med sårig självkänsla.
Gulacticos kom från en dålig pemiär som gav en poäng.
AIK kom från en bra premiär som gav en poäng. Den poängen blev dyrköpt och under veckan har flera av lagets tongivande mittfältare kastat in handduken av olika anledningar.
I Gulacticos har man bitit ihop, trott på sig själva och kom ut på Arenan som det spelande lag man vill vara. Klasskillnaden var uppenbar och när Gulacticos satte sina chanser rann självförtroendet till och magin fanns där.
Ishis frisparksmål är en slump. Den kan toucha på vem som helst under sin väg till mål. Öhrlund stod med fötterna i betong. Det blev mål och det är målen som räknas.
Sjöhage stressade AIK-försvaret med sina snabba löpningar och låg så tätt i ryggen på Nils-Eric Johansson att denne blev generad och slog bollen i blindo. Jocke snappade upp bollen och lyfte den elegant i mål.
Avdic mål är Martin Anderssons. Den senare bröt igenom som en modern mittback ska göra, väggspelade med Anders och sprang som han aldrig sprungit förr. Sista vrickningen till Avdic krönte en individuell prestation tagen ur fotbollens ABC. Världsklass. Åtminstone mästarklass!
Försvaret var sådär bra som man vill att dom ska vara. Florén spelade istället för Johan och var den svagaste länken, men även han får naturligtvis godkänt. Kejsaren, Teddy och redan nämnde Martin Andersson var stabila, omutliga. Tillsammans utgör de en gul mur som står länge.
Stefan Ishizaki var första halvleks gigant och kreatör. Han dribblade, sprang, passade och gjorde mål. Med två mål leder han lagets interna skytteliga och fan vet om han inte blir lagets store målskytt i år. Landslagsklass!
Längst bak stod Wiland och tittade tårögt på det konstverk hans medspelare sakta målade upp. Några få ingripande och de var utan anmärkning.
På torsdag är det ny match, borta mot MFF. Fan vet hur det ser ut då, men tills dess lever jag i tron om att laget är blivande svenska mästare, blivande vinnare av UEFA-cupen, blivande svenska cupmästare. Det känns bra så, lite galet och överdrivet. Så som det var igår.
---
Publiksiffran ramlade över 10000 såklart. Och med den propaganda laget visade upp lär alla 10000 komma tillbaka på söndag mot Örebro. Tillsammans med ett par tusen till?