Det är inte sant...

Klockan 1.08 i natt ringer telefonen. Yt av sömn och en och annan julöl hinner jag inte leta upp telefonen innan svararen slår på. Med sjuk farmor och orolig farsa i minne blir man rejält uppstirrad innan klok fru föreslår att kolla svararen.
Tror inte det är sant!
På svararen finns ett meddelande lämnat, där en människa som påstår att han är min elev (kallar sig Mika, eller Mikael, har ingen elev med de namnen) går på och säger sig vara äcklad av mig. Männsikan låter dessutom ganska vuxen och är knappast min elev.
Men om du så är, lille vänn, och om du mot all förmodan läser här, ska du sitta länge och väl och fundera på vad du ska säga mig, dina föräldrar och alla andra som kommer tycka att du är ett litet svin som fått för dig i ungdomsfyllan att ringa helt fel jävel och tracka. Jag kommer sätta Telias trackers på att leta reda på numret, det kommer kosta mig många hundra, det kommer vara värt varenda öre och jag kommer fan inte ge mig innan jag vet vem Du är.
Har många ovänner, har tagit mig an både mobbare, tjuvar, hotfullheter och allt annat som inte ska finnas på en skola. Men jag backar fan aldrig och att ringa mig hem en helgnatt och slänga ur sig förolämpningar är så jävla integritetskränkande att jag spyr, men jag backar fan aldrig från det som är rätt.
Kanske är galen kollega som ringt?
Hur som helst är jag jävligt piss och lack.