Vålerenga för svåra, eller?

Satan oxå!
Så mycket mer kan jag egentligen inte säga. Gammalt hederligt försvarsjabbel a la Elfsborg 2002, eller nått, gav Vålerenga 3 härliga poäng.
Satans helvetes jävla skit!
Får väl annalysera det hela lite mer.
Försvarslinjen ståtade med en ny mittbacksformation, den 23:e för höstens Kungaliga. Känns som att Gulacticos spelat med ny backlinje i varje halvlek och med tanke på det är höstens spel lite av en minibragd. Åtminstonne visar det på en trygghet och styrka i det gula spelet som lovar gott för framtiden. Johan K och Martin A började matchen ihop där back i mitten och gjorde det bra. Men när laget kom ut till andra halvlek hade Martin fegat ur och Jari fick ta steget ned i mittförsvaret. Klart som fan att det blir rörigt!
Elfsborg var det bättre laget, men fick smäll på fingrarna av äckligt effektiva norrmän. De gör 3 mål på 1 chans, vilket naturligtvis får ses som bra... Det enda jag kan acceptera är segermålet. En häxpipa, en rymdraket utan Fågelsången, rakt upp i ribban och ned innanför mållinjen. Ka-ching! Norskt kanonmål från 30 meter ett faktum!
Dagens spelare i Gulacticos tycker jag Alex var, så länge han orkade springa. Han oroade ständigt en vilsen Vålrengabacklinje med sneda löpningar, raka löpningar, slalomlöpningar. Målet han gör är ett skitmål, men skit samma.
Pinnoccio fick lämna banan kraftigt blödande. Trodde han aspirerade på kapten Blods bindel, men ack nej. Han såg faktiskt för djävlig ut med blod i hela fejjan, så det var väl lika bra att han gick av.
Nä, som jag började: satan oxå. Hade vart en snygg avslutning på en fantastiskt år, om de besegrat Vålerenga. Nu blev det inte så, men skit samma.
Vi är svenska mästare 2006!