Ut i vår hage!

har tänkt på en sak och nu faller jag djupt i den patetiska avgrunden.
Jag och Kaptenen brukar sitta präktigt på den hylla som heter Ålgårdsläktaren och jag hävdar alltid bestämt att jag lever mig in i matcherna.
Jag skriker besinninglöst åt tveksamma domslut som går emot de gulalaget!
Jag kastar mig tanklöst upp ur plaststolen när det gulalaget gör mål.
Jag klagar tveklöst med mannen framför när det gula laget breddar som ett P-14-lag utan tanke.
Jag suckar djupt om inga mål kommer före halvtid.
Hur är den perfekte supportern?
Ska man vara griniga gubben (?) som kvider när Ishi inte går upp på sin kant?
Eller ska man vara en frireligiös idiot som alltid klappar handfast oavsett resulltat?
Vad är svaret?