En motsägelsefull sida

Redan innan jag kom igång med skrivande såg Di Gule till att allt som skrivs på denna sida faller under en slags falsk föreställning. Elfsborg gör ju visst mål på hörna, gjorde det redan tidigt i årets serie och vart så när att göra det fler gånger. Men jag står fast vid min gode väns ord: "Elfsborg gör ALDRIG mål på hörna". Ty, ju större förhoppningarna är, desto tyngre blir fallet mot allsvenskans nedre del. Man blir inte glad åt en hörna eller fast situation, man blir snarare uppgiven. Visst, det har till och med börjar brännas när Elfsborg får frispark strax utanför straffområdet. Vi har Anders, Ishi och Holmén som säket kan skjuta. Men ärligt talat- det måste ske oftare än var tredje säsong för att jag återigen ska se det ljus som kallas Stefan Andreasson.
Hur som helst. Det här är en hyllning, inte bara till fotbollslaget Elfsborg, utan också till alla oss som varje år hoppas, längtar och avundsjukt blänger mot medaljer. Det ska inte vara givet att gå på fotboll, det ska inte alltid vara bra och kul och gå vägen.
Det ska kännas att vara supporter och man ska få längta. Det är bra att längta. Vi längtar i år också och kommer säkert fortsätta göra så. Oavsett kommer här skrivas om Elfsborg och det som händer runt omkring. Om typ hörnor som aldrig leder till något!